ANDERS JALLAI Rotating Header Image

Dubbelagenter inom säkerhetstjänsten; Heinz Felfe

Heinz Felfe

KGB:s mest produktiva spion inom den västtyska underrättelsetjänsten var Heinz Felfe. Det berättar Oleg Gordievsky, sovjetisk KGB avhoppare 1990 i boken KGB inifrån, Bonniers 1990. Felfe, med en bakgrund som SS officer under det andra världskriget, värvades av KGB och blev 1958 chef för den västtyska underrättelsetjänstens sovjetiska kontraspionageavdelning. KGB försåg Felfe med ett påhittat agentnätverk i Moskva och kunde på så sätt mata falska, planterade underrättelser till Västtyskland och Nato. Hans Felfe, säger i en tidningsartikel 17 juli 1963 i DN att det var den sovjetiske KGB avhopparen Klimov som avslöjade honom och som senare hoppade av i Helsingfors. ‘Klimov’ var ett av KGB analytikern Anatoliy Golitsyns alias enligt Säpoarkivet. Anatoliy Golitsyn som hoppade av till väst i december 1961 från den sovjetiska Helsingfors-ambassaden, berättade under sin debriefing på CIA och MI5, att hela den västtyska underrättelsetjänsten, BND, hade blivit infiltrerad av KGB och att iniltratörerna var i sådana positioner att de själva kunde styra stora delar av verksamheten. Spionerna rekryterade och hjälpte varandra i karriären. Golitsyn berättade också att den franska underrättelsetjänsten var infiltrerad på liknande sätt och att detta till sist ledde till att USA:s regering ansåg sig vara tvungna att varna den franska regeringen för att KGB hade infiltrerat deras underrättelsetjänst.

Heinz Felfe värvades till KGB 1951 mycket tack vare sin bakgrund som SS officer i nazityskland. Han och många andra f d nazister värvades av sovjetunionen under utpressning om att deras bakgrund skulle komma att avslöjas om de inte samarbetade. Sovjetiska trupper var först in i Berlin vid Hitler-tysklands kapitulation 1945. På så sätt kom de i besittning av många arkiv tillhörande Gestapo. De fick tillgång till Gestapos agentnätverk både i Tyskland och i utlandsspionaget.

Vår egen GRU-spion Stig Wennerström från Djursholm utanför Stockholm var även han kurir åt tyska underrättelsetjänsten under andra världskriget och värvades 1946 av just den sovjetiska militära underrättelsetjänsten GRU.

Så här skriver CIA i en rapport om Heinz Felfe 1969:

The spotting of people like Heinz Felfe by the Soviet Union was not accidental, but the result of a well-targeted, well-developed recruitment campaign directed against former police and intelligence officers of the Nazi Reich. The thesis was simple.… Some of these people might be susceptible to a Soviet approach because of their general sympathies. Others, such as former Elite Guard (SS) and Security Service (SD) members, many of whom were now war criminals able to make their way only by hiding a past which had once put them among the elite, would be vulnerable to blackmail. (http://www.fas.org/sgp/eprint/goda.pdf)

Felfe ledde en spionring på sannolikt fem agenter inom den västtyska underrättelsetjänsten vilket borde ha gett resultatet att underrättelsetjänsten varit i stort sett verkningslös i västtyskland fram till Felfes avslöjande 1961. Det här betyder att de engelska (Kim Philby-ringen), de västtyska och franska underrättelsetjänsterna varit infiltrerade av KGB och GRU. De tre största underrättelsetjänsterna i Europa var infiltrerade! Men Sverige – vi klarade oss, förstås!?!?

Knappast! Uppgifter som jag har från både källor inom Säpo och genom att ha studerat snart tonvis av personakter på riksarkivet, skvallrar om att även den svenska underrättelsetjänsten var och kanske fortfarande är infiltrerad av ryska intressen. Och som Dagens Industri skrev för någon vecka sedan; att mer än hälften av alla investeringar i Ryssland kommer från Sverige. Är det en ren tillfällighet? Om huvudkällan till regeringens beslutsunderlag, som KSI och MUST faktiskt är, blivit infiltrerad av Ryssland men förmodligen också av CIA kommer besluten att styras åtminstone delvis från platser utanför Sveriges gränser. Är det här bra? Ja ibland, åtminstone ekonomiskt, men på sikt för Sverige som en suverän nation – nej knappast! Och framför allt är det ett hot mot vår demokrati. Ska vi låta oss styras av krafter utanför våra gränser?

Heinz Felfe med sitt imaginära agentnätverk i Moskva, skaffade sig ett formidabelt anseende i väst. Chefen för västtyska BND Bundesnachrichtendienst, Reinhard Gehlen, ledde stolt in högt uppsatta besökare på Felfes kontor. Där fick de tillfälle att beundra en jättelik flerfärgad planritning över anläggningen i Karlshorst med varje detalj i KGB:s högkvarter angiven. CIA stationerna över hela Europa kom med förfrågningar till BND och gav på så sätt värdefull information till KGB om vad CIA intresserade sig för och hur CIA opererade. Denna s k False Flag operation ledde till att BND och CIA fick en helt felaktig bild av Karlshorst. Dessutom fick KGB och GRU kopior på alla de viktigaste handlingarna i BND:s arkiv av Heinz Felfe-spionringen. BND:s skaderapport efter avslöjandet av Felfe lär ha bestått av tiotusentals sidor. Det var inte bara agenter och adresser som hade komprometterats, utan tio år av KGB-tillrättalagda hemliga agentrapporter som måste omvärderas.

Tänk tanken att även vår svenska underrättelsetjänst varit infiltrerad sedan början av femtiotalet och dessutom med den skillnaden att det aldrig avslöjats. Exempelvis Mr X och resten av Wennerströms spionring. Då får vi, hör och häpna, 60 år av utländska underrättelsetjänster tillrättalagda agentrapporter och analyser. Vilken soppa! Må det inte vara så.

2 Comments

  1. steelneck skriver:

    Havt uitanför ämnet. Det skulle vara kul att läsa en analys av dig om Wikileaks, Assagne och de senaste turerna i den soppan, i synnerhet dagens "bomb" är rätt uppenbar, nästan en karikatyr.

  2. steelneck skriver:

    Ja du skrev om det på Newsmill såg jag, dock efter det att jag redan läst om att åklagaren släppt anklagelserna. Jag kan riktigt se scenariot framför mig hur "någon" tagit kontakt med chefsåklagaren oh sagt typ. hallåå? och denne har sedan skyndsamt gått till den åklagaren utfärdat häktningsordern. Klart kul att spekulera kring denne någon.

    Jag har å andra sidan närt en liten tanke om att läckan inte är genuin, jag talar då om uppgiftslämnaren, inte wikileaks som bara utnyttjats för att skapa rubrikerna. Det är liksom inte direkt några nyheter som publicerats, inga upsatta figurer inom militären som pekas ut, inga karriärer som ävetyras osv.. förutom det nya att Pakistan, ISI och dess förre chef Hamid Gul utpekas som "bad guys". Det luktar lite "making things politically feasible" om det. Tycker mig se en begynnande kampanj som pekar mot Pakistan, vilket ju också är världens enda muslimska nation med känvapen, något som implicerar en hel del..

    Sen har vi den tidigare medgrundaren till Wikileaks John Young som kommer med en del kritik kring den senaste tidens turer, som går ut på att mediaspektaklet tar fokus från viktigare dokument och själva nyttan med wikileaks. John driver dessutom sajten cryptome.com som sysslar med samma sak som wikileaks men har hållt på med det mer än 10 år längre. Två länkar till intervjuer med John: en på cnet och annan gjord av RT.

    När sånt här dyker upp och diskuteras så brukar jag påminna om WuTuis hemlighet som grundas i logiken: Om din fiendes fiende är din vän, vad är då den största hemlighet som kan föreslås? Jo att ni bara är fiender på låtsas och i själva verket vänner i hemlighet. Enkelt att formulera men blir snabbt omtumlande komplicerat rent mentalt när man funerar närmare kring det. Det lurar ofelbart en tredje part att gå precis de ärenden de inte vill gå.

    Men allt detta är försås något utanför ämnet i din bloggpost.

    1. Anders Jallai skriver:

      Tack för tipset. En stor nyhet var det. Fick förfrågan strax efter din kommentar om att skriva på NM och ge min bedömning av affären. Den kändes skum då och gör så fortfarande. Fick dessutom höra från åklagarämbetet att anhållan av Assange läckte med en gång. Vilket är intressant. Den snabba rekylen 50 min efter min artikel publicerades, gillar jag inte heller. Om det är planerat, är det mkt skickligt agerat. Tycker att Säpo borde ta tag i det här. Kolla vad som egentligen hänt. Assange påstår att han inte ens vet vilka tjejerna är!!
      Någon ljuger – frågan är vem? AJ

  3. T.. skriver:

    Just sådana här saker tycker jag är oehört intressant att få läsa om. Tyvärr hade jag redan hört den här historien genom en doc på TV (history channel tror jag)..
    Gärna mer sådant här på sidan i framtiden… båda nutida o lite längre tillbaks…gör mig inget!

    Att Wennerström jobbade för tyskarna under kriget har jag nog lyckats missa… Skulle detta kunna vara en anledning/anledningarna till att han började jobba för Ryssen? Med detta menar jag att de snärjde in honom precis likadant som m Felfe?
    Det är ju nästan lite dråpligt att en fd SS-officer/officerare, vars inom deras organisation främsta hat var mot just "Röde Ivan" o Kommunismen, sedan hamnar i klorna på dem o blir "tvungen" att jobba för dem….

  4. Patrik skriver:

    När man börjar ställa sig frågor som "Vem arbetar vår underrättelsetjänst för?" så har fienden lyckats med sin infiltration. Lika klassiskt som en honungsfälla är i underrättelsekretsar är även förmågan att skapa förvirring. Det är anledningen till att den militära underrättelsetjänsten (KSI) är så liten. Ju större organisation man har ju svårare är det för ledningen att hålla koll på att alla gör det dom ska. Man måste i ett sånt läge helt enkelt lita på mellanhänder, vilket man alltså vill undvika.

    Så frågan man bör ställa sig är väl snarare… "Hur pass infiltrerat är det svenska samhället?"

  5. Jonas skriver:

    Har precis läst Peter Wrights "Spycatcher" (1987). Suverän bok som förklarar djupet av infiltration och dubbel/trippel-agenter i Storbritannien. Rekommenderas starkt för alla som är intresserade av underrättelseverksamhet och kalla kriget i synnerhet!

  6. Anders Jallai skriver:

    Peter Wright hade mer rätt än vad som erkändes, då hans bok kom ut 1987. Den finns på svenska i "print on demand" på Norstedts. Heter "Spionfångaren".
    Tack för tipset. Tänker läsa om den. Som ofta när en högt placerad underrättelseman som Wright i det här fallet uttalar sig, så är det relevant. Han beskriver MI5 och MI6 hemligaste operationer under det kalla kriget som Buster Crabbe affären, MI6 samarbete med svenska FRA. Han beskriver bl a en avlyssningsoperation vid Stadsgårdskajen mot en sovjetisk kryssare. Han avslöjar MI5:s chef Sir Roger Hollis som trolig GRU agent och den femte mannen i Kim Philby-ringen.
    Det mesta som idag kommit fram, stärker Wrights uppgifter, trots att boken sågades av bl a Margaret Thatcher då den kom ut! Hennes bekanting Sir Anthony Blunt, intendenten för drottningens konstsamling, var ju också medlem i spionringen vilket Wright avslöjade i boken. Sammanfattningsvis, en av de bästa och mest initierade beskrivningarna av det kalla kriget och underrättelsetjänsterna. Rekommenderas, AJ

  7. […] Gordievsky som jag skrivit om i tidigare inlägg, var en högt uppsatt KGB chef som arbetade i både Skandinavien och Storbritannien. Han hoppade av […]

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *