Anders Jallai

Bakgrund till Mördarkommandot del 3: Olycksbilens skador

Norra Hammarbyhamnen med kranräls och spårvagn.

Dags för sommarens del 3 i serien om Cats Falck. Falck var alltså reporter på SVT Rapport, Sveriges största nyhetskanal vid den tiden och förmodligen än idag. Vi hade ju bara två tevekanaler på den tiden, 1984. Tänk er tanken att en reporter på SVT idag skulle försvinna under mystiska omständigheter, dessutom mitt under arbetet med ett känsligt reportage om olaglig vapenexport. Vem skulle överhuvudtaget tro att det var en vanlig olycka? Frågan är om vi var hjärntvättade på den tiden eller om det var så att media och myndigheter helt enkelt hade så hög trovärdighet; jag menar att vi trodde på allt som media skrev och våra myndigheter sa? Det märkligaste är kanske att ingen på teve gjort ett fördjupande filmreportage eller undersökning av Cats död. Hon var en kollega och ingen verkade bry sig. Jag har själv talat med några reportrar från den tiden och de säger bara: det var halt ute den natten – det var en olycka. Det hela ter sig pinsamt idag, tycker jag och Cats kollega på Sveriges Radio, GM beter sig allra mest underligt. Så pass underligt att jag tror att hon är inblandad på något sätt. I boken beskriver jag ett scenario på hur jag själv tror att mordet på journalisten Cats Falck gått till. Där beskrivs även Cats chef på Rapport, Ingemar Odlander och hans agerande och inblandning relativt ingående. Odlander som dog för några år sedan var redaktionschef på Rapport. Tilläggas ska att det faktiskt finns ett bra radioreportage om Cats Falck som är gjort 2004 av frilansande journalist och Stasi-forskare Christoph Andersson 20 år efter händelsen. Lyssna på det här: http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/562221?programid=909

 

Renault 12 TL

Ett av polisens starkaste argument för att Cats Falck och Lena Gräns av misstag kört över kajkanten vid Norra Hammarbyhamnen var den upphittade bilens ”omfattande skador på fälgarna”. Det skulle nämligen bevisa att de kört över den 14,5 centimeter höga kranrälsen som går längs kajkanten på Norra Hammarbyhamnen. Det var nämligen en förutsättning för att bilen skulle kunna hamna i vattnet på ett ”naturligt” sätt. För några år sedan provkörde jag en Renault 12 av årsmodell 1975. Jag ville dels se hur bilen såg ut, dels kunna göra en bedömning av polisens olycksteori. Det som genast slog mig när jag satte mig på förarplatsen var hur liten bilen är. Betydligt mindre än dagens bilar. Fälgarna är av storleken 13 tum vilket motsvarar 33 cm i diameter. Dessa små hjul ska alltså ta bilen över en vertikal femtoncentimeters räls. Det betyder att bilen, om det ens går, skulle behöva ha en väldigt hög fart. Att bara få sladd skulle inte räcka för att kasta bilen över rälsen. Min bedömning efter att ha provkört bilen är att det skulle ha behövts en fart av minst 50 km/tim rakt tvärs mot rälsen. Förmodligen ännu högre fart. Bilens underrede borde även ha skrapat i eftersom i den höga farten skulle stötdämparna slagit i botten och däcken tryckts ihop. Tyvärr har jag inte kunnat göra en rekonstruktion. Rälsen finns nämligen inte kvar i Norra Hammarbyhamnen. Men det hade varit intressant.

En annan sak som slog mig var att bilen hade väldigt svaga prestanda. Motorn var på 1,3 liter och hade endast 60 hästkrafter. Jag har inga uppgifter om tiden noll till hundra men gissar på 15-20 sekunder, kanske mer. Det hade varit svårt att komma upp i den farten som krävdes på kajen. Utrymmet var för litet. På parkeringen vid kajplatserna 307-308, där bilen förmodligen hittades var utrymmet ännu mindre. Runt 20-30 meter. Dessutom gick vägen där i en lång raksträcka. Hur bilen skulle fått sladd kräver helt enkelt ett stort mått av fantasi.

 

Norra Hammarbyhamnen 1984-04-27, flygfoto Hamnförvaltningen. Bilen bärgades i bildens högra kant nära det stora fartyget vid siffran 2.

Högupplöst PDF: 20161118083505592_0001-2

Om olycks-scenariot överhuvudtaget varit möjligt så måste det, precis som polisen Eric Skoglund påpekade, ha medfört stora skador på fälgarna. Och nu kommer det intressanta: dessa skador fanns också på fälgarna enligt Skoglund! Skadorna fanns på fälgarna på bilens högra sida, enligt Skoglunds anteckningar. Men det finns inga bilder från bilens högersida i utredningen. Jag bestämde mig för att kolla upp det här. Någonstans måste det finnas bilder! Uppvisar fälgarna skador, stärker det Skoglunds olycksscenario. Jag började med att söka efter fotograferna som varit på platsen då bilen bärgades den 29 maj 1985. Jag fann att det var två fotografer som tagit bilder åt pressen: Kjell Östberg och Denny Lorentzen.

Foto: Kjell Östberg TT 1985

Men ingen av tidningarna eller bildbyråerna hade tydliga bilder på bilens högra sida där fälgarna syntes. Jag kontaktade då TT som hjälpte mig att få tag i original-negativen från båda fotografernas arkiv. Fotograferna är båda två idag knutna till TT. Efter några dagar hittade personal på TT fler negativ från händelsen i sitt arkiv. Jag fick dem i form av kontaktkartor mailade till mig, och som jag misstänkte så fanns det flera bra bilder från bilens högra sida. Jag har publicerat några av dessa bilder i min bok Mördarkommandot. Jag rekommenderar eboken där bilderna håller högre kvalitet. Fälgarna hade inga tydliga skador så vitt jag kunde se på de högupplösta bilderna. Inga skador på fälgarna – alltså ingen rälsöverkörning i hög fart. Utredare Eric Skoglund tog av allt att döma en chans när han skrev att bilens  högra fälgarn hade omfattande skador. I den tekniska rapporten som är bifogad polisutredningen är bilderna sannolikt utrensade. För jag är övertygad om att det måste ha funnits bilder på bilen i polisrapporten. Speciellt på fälgarna eftersom de omnämns i rapporten. Dessutom, som ni läste i Mördarkommandot, skrotades bilen redan två veckor efter bärgningen! Allt för att dölja bevisen, eller? Skoglund hade sannolikt också ha chansat på att ingen kontrollerade kajplatsnumren som han avgav i polisrapporten. Läs mitt första inlägg ”Bakgrund till Mördarkommandot del 1”.

1985 var kajplatserna inte tydligt utmärkta som de är idag. Gå gärna ned och titta själv i Norra Hammarbyhamnen. Det nybyggda området står kvar och kajplatsnumren finns utmärkta med skyltar. Mitt emot, över vattnet, där gamla Lumafabriken fanns står även en kran uppställd. En sådan kran som gick på den höga rälsen längs kajkanten i Norra Hammarbyhamnen. Ett intressant sammanträffande är att Östtyska-ambassaden i Stockholm hade en hemlig lägenhet i Norra Hammarbyhamnen. En lägenhet där man inhyste bland annat Stasi-chefen Marcus Wolf under ett av sina dolda Stockholmsbesök.

Vänligen, Anders Jallai.

 

Kajplats 310 idag. 310 ligger strax öster om det 1984 nybyggda området.

 

 

Extramaterial: Två märkliga PM som finns i polisundersökningen. Båda två är skrivna av ansvarig polisinspektör Eric Skoglund i en form av ”lita på mig anda”. Prydligt undertecknade av Skoglund själv men helt utan dokumentation eller bekräftelse från annan expert eller undersökning. Slarv eller medveten strategi? Döm själv.

 

Skoglunds egen rapport om bilens skick vid bärgningen. Lägg märke till att han refererar till vad en okänd verkmästare på Volvo sagt. Det finns ingen annan dokumentation direkt från undersökningen. Inte heller något namn på verkmästaren. Bara denna Skoglunds sammanfattning med en prydlig underskrift med syftet att stärka trovärdigheten.

 

Preliminär rättsläkarrapport. Lägg märke till att det åter handlar om Skoglunds egen sammanfattning av vad rättsläkaren kommit fram till. I rättsläkarrapporten som Milan Valverius skrev senare nämndes inget om ett kraftigt näsbensbrott. Men promemorian om preliminärundersökningen är återigen noggrant undertecknad av Skoglund själv …

8 Comments

  1. patriotzz skriver:

    Som du väl anmärker finns det i dag en kran på andra sidan vid Lumaområdet.
    Jag och en kollega har mätt upp rälsen som finns vid den kranen.
    14,5 cm!
    Naturligtvis är osäkerheten kanske +/- 1 cm, beroende på kajunderlaget vid rälsen kunde variera relativt rälsen som av naturliga skäl var rak.
    I övrigt samma slutsatser som du. Jag har dessutom ytterligare material som styrker hypotesen.

  2. ericr45 skriver:

    "Vindrutan bär spår av våld". Inifrån? Utifrån?
    Skador i pannregion resp huvud, med bälte påspänt?
    Liten bil dock, kan var möjligt.

    1. Anders Jallai skriver:

      Vindrutan var hel men bakrutorna på bakluckan var sönderslagna. Går att se på Kjell Östbergs bild i inlägget. Inga skador i panna resp huvud. Bara på läppar och näsa. Dessutom liknande skador på båda kvinnorna.
      Med bältet fastspänt så går det inte att slå i något i fram. Jag har provat. Möjligtvis i sidoruta men isåfall bara huvudet.

    2. gunnar .lofvenberg skriver:

      Enligt ögonvittnen var stolarna tillbakaförda maximalt.

  3. Ulf skriver:

    Bara spontat dyker rätt många funderingar upp, och vid en mer undersökande genomlysning som Anders gjort kan jag tänka mig det flyter upp mycket mer. Men för att kasta ur mig något…

    -Körde de enl. Skoglund med 2an i, 50kmt/t rakt mot rälsen eller längs med? Krafterna som skall få bilen i vattnet blir ju helt annorluna. Och det måste ge olika skador på bil, räls och personerna. Istället för tänka på skador som finns, vad hittades inte?
    1. Rakt på, deformerade fälgar, framaxel, underrede, front. Stela bälten med visst glapp måste ju ge blåmärken eller brutna ben, nackskador, ev. Handskador då man instinktivt skyddar sig. Saker kastas från bak i bil framåt. Kontakt bak/under på bil med kajkant, nedslag vatten, m.m.
    2. Kört längs med och gått med hjulsidor i räls? Kraften är mycket större framåt än mot vattenet till. Dvs. Ens möjligt? Om så skador fälgsida, tippskada dörrar mot räls, glidskador bilsida längs räls, taksida mot kaj och tumlat över mot vatten på taket. Personerna måste då slagit huvudsidor i fönster och stolpar. Saker kastas omkring i bilen.

    Någon mjukvara måste väl finnas för att grovt simulera krafter/vektorer för så enkla senarion. Ge grov myth busters vink om möjligheten? Erfarenhet från rally visar ju på att en styv monstermasin i 150 inte lyfter spec mycket/långt, så en sur 70-talare på 60 kusar lär inte magiskt kängruhoppa någon meter, utan skador!?

    1. Anders Jallai skriver:

      Du kan se Skoglunds/polisens rekonstruktion av olyckan på skissen i Del 1 av Bakgrund till Mördarkommandot.

    2. patriotzz skriver:

      Alla dina synpunkter är beaktade. Inga skador av den typ du beskriver har noterats.
      Dock kan jag påminna mig att verkstaden i Alvik som besiktigade, skrev i sin rapport att det fanns skador på fronten?
      En notering som Skoglund inte ville kännas vid.
      Jag tycker mig ha sett skador på taket vid höger bak ner mot bakrutan.
      Osäker i skrivande stund.

  4. Rickard Olsson skriver:

    Den vändningsmanöver som Skoglund skriver om känns ju inte som om den skulle kunna ge upphov till en sån hastighet att bilen hoppar över rälsen med mindre än att Cats missuppfattat begreppen och med tanke på skovalet gett sig på en klackvändning.

    Å andra sidan, hur ska tre pers kunna knuffa bilen över den höga rälsen, särskilt om det är halt och kanske svårt att få bra fotfäste?

    Men varför kunde inte högra dörren öppnas? Framgick det av verkstadens i Alvik som Patriozz nämner besiktning?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *