Anders Jallai

Palme var stor – men inte så stor som dokumentären ”Palme” visar

Olof Palme

Palme var en stor politiker, ingen tvekan om den saken. Han var stor internationellt och den största och mest kände politiker Sverige haft. Det jag tänker belysa är att han kanske inte var så stor som den nya Palmedokumentären ”PALME” visar. Dokumentären är gjord av Maud Nycander/Kristina Lindström och går upp idag (14/9 2012) på hela 104 biografer i Sverige och är bekostad av den svenska staten genom Filminstitutet och SVT. Budgeten är mycket stor för att vara en svenskproducerad dokumentär: nio miljoner kronor. Den lär vara lysande och Olof Palmes familj har ställt upp villigt med bilder och intervjuer. Min gissning är att familjen har haft möjlighet att dra sig ur filmprojektet om det inte varit till belåtenhet. Så vi kan anta att filmen är till familjens belåtenhet.

Olof Palme var nog snarare en i raden av toppstyrda politiker som exempelvis Ronald Reagan, Bill Clinton och Tony Blair, men han styrdes inte av kapitalet i västvärlden och kanske är det därför som han är så älskad bland vänsteranhängare, lite som Che Guevara. Palme var förmodligen inte heller en lika stor människa som beskrivits. Han försummade sina barn, sina närmaste vänner (om han hade några?) och framför allt sin fru Lisbet. Hans många och långa otrohetsaffärer belyses sannolikt inte i Palmedokumentären. Hans många svek under lång tid mot sin käresta Lisbet men även mot sina tre söner som ofta var rädda och fick stå till svars i skolan och bland vänner för sin pappas lynniga upptåg och uttalanden. Olof Palme var i många stycken en hänsynslös politiker som tog sin makt till varje pris. Det här är privat, jag förstår det. Men ska vi ta ett helhetsgrepp om Palme, så måste det här jobbet göras – grävas hela vägen ner. Jag har själv inte sett filmen ännu, ska tilläggas därför håller jag ännu öppet för överraskningar.

 

Shirley Maclaine

 

Några av Olof Palmes många älskarinnor har stolt gått ut och berättat om sina affärer med vår framlidne statsman. Bland andra den amerikanska skådespelerskan Shirley Maclain och den kände fotografen Ewa Rudling. Dessutom talar mycket för att hans sista älskarinna i livet var den kände nuvarande professorn i historia vid Harvard University: Emma Rothschild som dessutom 1986 bodde bara något kvarter från familjen Palme i Gamla Stan. Shirley Maclaine beskriver sin relation med Palme på ett intressant sätt hos Oprah Winfrey:

 

 

When I met Olof Palme, he was emotional catnip for me because he was such a liberal, brilliant, yet emotionally repressed Swede. I loved his courage on behalf of all his liberal beliefs. I met him at a U.N. anti-Vietnam War meeting in New York. He spoke so succinctly about the need to abolish war. He even spoke passionately about democratic socialism. I remember the moment I fell for him. We were in my New York apartment after the U.N. meeting. He was looking at the pictures on my New York Wall of Life. He smiled and I brushed the hair out of his eyes. He looked at my lips shyly, and I took him in my arms. That was it. We became lovers for years. We met in the Orient several times, and wherever his overseas goodwill trips took him. I took clandestine trips to Sweden, and we kept the relationship private even though the Swedish press began to speculate why I was making so many private sojourns to Stockholm. He confided in me his struggles with some of the other world leaders and wondered aloud how the planet’s inhabitants were ever going to solve its problems. I introduced him to some of my beliefs regarding reincarnation and the soul’s journey through time. He pooh-poohed all of it but did become interested in whether UFOs and star visitors were a reality we should admit to and deal with. His intellectual persuasion was definitely left-brained and scientific. Being a socialist meant more to him than anything. He was unreligious and bristled at the thought of an all-loving God-Creator. He thought it was all the work of humans and how we comported ourselves. He could be cruelly dismissive toward my growing spiritual beliefs and studies, but I admired his intellect greatly and thought seriously about a union of some kind with him. He was technically married but had had other affairs aside from me. One of his women was an extremely wealthy communist and I found the contradiction intriguing. In hindsight, I wonder if his attraction to fame and money was more true to his personality than his professed attraction to socialism. Read more: http://www.oprah.com/oprahshow/Shirley-MacLaines-Leading-Loves-Im-Over-All-That-Excerpt/4#ixzz26LuqHZ5l

 

Allt det här pågick medan hans barn sannolikt var ovetandes, men helt säkert inte hans fru Lisbet. Olof Palme var en streber, en extrem tävlingsmänniska och en person med labilt psyke. Det går att få fram ur flera källor. Han var lynnig, ombytlig och inte speciellt lojal. Han var en sann liberal men med en mycket stark tävlingsinstinkt som drev honom mot ett totalitärt ledarskap de sista åren, vilket många av hans tidigare medarbetare vittnat om. Han körde helt enkelt över medarbetare som inte passade in i hans vision. Min bedömning är att han hade alltför stor tävlingsinstinkt för att kunna vara en riktigt bra och ansvarsfull politisk ledare. Dessutom finns det ett stort frågetecken om hur han egentligen blev socialist. Det har ingen hittills på ett trovärdigt sätt kunnat förklara. Palme var nämligen av överklassbakgrund, uppväxt på Östermalm i Stockholm. Så här skrev en av Palmes kollegor och ungdomsvänner om honom (Bertil Östergren, Vem är Olof Palme?): ”Dessa två understräckare  visar den politiska profil som kännetecknade Olof Palme i slutet av 40-talet. Han var en idealistisk pro-amerikan och anti-kommunist.” En annan politisk kännare, Jonas Gummesson, numer nyhetschef på TV4 skrev så här om Palme (Jonas Gummesson, Olof Palmes ungdomsår): ”Även andra kurskamrater vittnar om Olof Palmes stora intresse för högerns morgontidning. Han var politiskt intresserad och åsikterna låg till höger. Palme var inne i en fas i livet som hans vän, IB-chefen Birger Elmér, mellan skål och vägg kallade: Palmes mörkblå period.” 

Här kommer ytterligare en märklig omständighet in som rör Palmes ungdomsår. Han var nämligen i tjugoårsåldern reservofficer och anställd på underrättelsetjänsten och gjorde jobb åt T-kontoret där även Birger Elmér arbetade. T-kontoret omdanades senare under Elmérs ledning till det omtalade IB. Så här skriver Gummesson angående Palmes och IB-chefen Elmérs förhållande: ”Olof Palme och Birger Elmér satt i varsitt rum i samma korridor. På dagarna åt de lunch tillsammans i självserveringen på jobbet (på Försvarsstaben) eller tog en sväng på stan. På fritiden träffades de och drack öl och pratade och lyssnade på klassisk musik och ryska marscher.” Det ska tilläggas att Jonas Gummessons bok inte kom ut på något av de stora förlagen i Sverige utan på det lilla Ekerlids förlag. Jag gissar att dokumentärfilmarna inte läst den om de ens vet om den.  Men som sagt: stor var Palme om än inte en rättroende socialist. Något hände nämligen med den konservative överklassynglingen i USA. För när han kom hem igen efter ett års studier, hösten 1948 och ett halvårs rundresa i USA, var han socialist. Han till och med började klä sig som en, säger en av hans tidigare kollegor på underrättelsetjänsten Nils Johansson. En annan speciell omständighet är att Palme kunde ryska flytande. Något som sällan nämns. Byråchefen på FRA, Nils Johansson beskrev Palme så här:

 

 

Jag kände inte Palme personligen men vi träffades någon gång då och då. Palme tillhörde den baltiska knapadeln. Han vette fingret och kollade åt vilket håll det blåste och sedan blev han socialist och bytte stil genom att klä ned sig med sandaler och helst utan strumpor. Han kallades en period för ”Skit-Olle” på underrättelsetjänsten.

 

 

Anatoly Golitsyn KGB

 

Det som förmodligen inte framkommer i dokumentären är att Palme inte var sin egen lyckas smed. Han fick sannolikt hjälp fram till sin position från minst två olika underrättelsetjänster. Först CIA och senare KGB och Stasi. Vilket jag beskriver i min fiktion LANDSFÖRRÄDAREN. Statsminister Palme liksom Finlands president Urho Kekkonen hade förmodligen sina karriärer att tacka den sovjetiska underrättelsetjänsten KGB för, åtminstone delvis. Det har representanter för både KGB och CIA själva berättat för mig men vilket självklart var en stor hemlighet under det kalla kriget. Hela min trilogi går ut på att beskriva det här maktspelet men jag blir igen och igen påmind om hur svårt det är att få genomslag med de här, i mina kretsar vedertagna teorierna. Det fungerade så och kanske gör än idag. Ronald Reagan och hans stab krossade inte Sovjet – det gjorde CIA! Ingen tvekan om den saken. KGB satsade på Kekkonen, Palme och några till. De ledarna skulle ta Sovjets och KGB:s värderingar till världsherraväldet eller skapa en ”New World Order”. I KGB:s fall rörde det sig om socialism eller Socintern (en socialistisk motsvarighet till Komintern) som de själva kallade den. Men det var CIA som vann slaget och Palme mördades och därför ser Sverige och världen ut som den gör idag. (Se mitt inlägg http://www.jallai.se/2011/12/kgb-o-cia-styrde-socialist-internationalen/)

Det är otroligt svårt att få genomslag med de här teorierna och det beror inte på att de är svaga utan för att framförallt riksmedia inte tar upp dem. Jag har gett upp mina ambitioner liksom Jonas Gummesson sannolikt gjort och jag håller mig till min hemsida och mina ”fiktion” böcker. Förhoppningsvis gör tiden sitt till och innan jag själv försvinner – kanske jag får läsa om sanningen till och med i Dagens Nyheter och då förmodligen på någon kultursida och inte på nyhetsplats. Jag förstår om några av er är skeptiska till mina resonemang. Men ge mig några rader till att förklara mig. Det finns nämligen grund för de här påståendena. Så här skrev KGB analytikern Anatoly Golitsyn om KGB:s politiska värvningar i vårt grannland Finland:

 

 

KGB:s agenter i Finland spelade en viktig roll i fråga om personval till, och utformningen av flera finska statliga myndigheter. KGB koordinerade i hemlighet stöd och support från sina nätverk, bl a det finska kommunistpartiet för de kandidater som var sovjetvänliga. / — / Huvudmålet för denna aktivitet var att säkra valet av en viktig finsk ledare, en KGB agent med kodnamnet TIMO. TIMO värvades redan 1948 och på den tiden var han en minister i Finland. TIMO värvades enligt Golitsyn genom många trevliga bastubad och fester med en av KGB:s handledare. Handledaren lyckades övertyga TIMO om att samarbeta i utbyte mot att KGB ”glömde” hans militära bakgrund som ledare för en exekutionspluton som avrättade finska kommunister under det finska inbördeskriget då TIMO slogs på de vitas sida. KGB lovade att använda sig av alla sina kontakter och inflytande i Finland (media och politiker) för att bygga upp TIMO till en framgångsrik och inflytelserik politiker. KGB:s hjälp kunde bestå av exempelvis: diplomatisk support för hans politiska förslag, finansiell hjälp till hans politiska kampanj, strategisk support från KGB:s experter och tills sist, hjälp med att svartmåla och undergräva hans politiska motståndare. Kort sagt, all den hjälp en ensam, okänd politiker behöver för att ta sig till makten. På KGB:s inrådan skapade TIMO sin egen underrättelsetjänst med Kustaa Vilkuna, kodnamn AHTI som chef och som var ytterligare en värvad sovjetisk KGB agent enligt Golitsyn. Denna underrättelsetjänst i TIMO:s tjänst som kan liknas vid svenska IB, använde han för att hjälpa sin egen karriär. TIMO utnämnde enligt Golitsyn KGB agenter på viktiga poster, exempelvis på den finska Moskva-ambassaden.

 

Och vem kunde veta bättre: Golitsyn var nämligen KGB resident på den Sovjetiska Helsingfors-ambassaden när han hoppade av till väst. Visst känns det här bekant? Du kan välja att inte tro på det, RESPECT, men jag garanterar dig att det fungerar så här än idag och det fungerar så här också i väst men byt då ut KGB mot CIA eller varför inte svenska SSI/KSI, och du finner vissa svenska politikers hemliga möten och samtal på den amerikanska Stockholmsambassaden som synnerligen intressanta (Se mitt inlägg http://www.jallai.se/2010/12/sahlin-ahlin-i-cias-tjanst/). Men låt oss fortsätta och se hur det gick med TIMO i Finland. KGB analytikern Anatoly Golitsyn fortsätter på följande sätt i sin bok, New lies for old, sid 283-284:

 

I utbyte mot vår hjälp agerade TIMO som en klassisk sovjetisk agent. Han promotade politiska ställningstaganden som KGB förordade och när möjlighet gavs, diskuterade sina politiska beslut och ställningstaganden i förväg med KGB. Han var kort sagt, en klockren inflytelseagent (min anm). Inte nog med det. TIMO rapporterade till KGB om sina diskussioner och gemensamma ställningstaganden med övriga skandinaviska ledare. Bland andra Olof Palme! En intressant inflikning är att Olof Palme mycket väl kände ”KGB agenten” TIMO. Han till och med beundrade denne som en av de största ledarna i Skandinavien. TIMO var nämligen Urho Kekkonen, Finlands president.

 

För att ytterligare styrka TIMO:s identitet citerar jag också, den enligt CIA/MI6/SSI viktigaste sovjetiska KGB avhopparen, Oleg Gordievsky (KGB Inifrån, Bonniers, sid 68-69):

 

Den finske agrarförbundspolitikern Urho Kaleva Kekkonen, som regelbundet träffade en sovjetisk kontrollofficer, betraktades av KGB som dess mest framstående agent under det kalla kriget. / — / Ett av de främsta målen för den sovjetiska politiken i Finland var helt enkelt att hålla Kekkonen kvar vid makten.”

 

Urho Kekkonen, Finlands president

 

Men vad har det här med Palme att göra, kanske någon frågar sig som inte läst mina böcker? Olof Palme, var av de västliga underrättelsetjänsterna, även han misstänkt för att vara en sovjetisk inflytelseagent. Det har flera Säpochefer och även personal på SSI bekräftat för mig. Jag tror dem men jag tror kanske inte att det var så svart eller vitt som de beskriver. Det har jag noggrant beskrivit i boken Landsförrädaren. Kekkonen ansåg att det var det enda riktiga för Finlands överlevnad som någorlunda suverän nation och Olof Palme hade sannolikt liknande bevekelsegrunder, exempelvis att det behövdes en motvikt mot USA och Nato:s aggressiva säkerhetspolitik i Europa med bland annat kärnvapen alldeles i Sveriges närhet. Dessutom tror jag att Palme som var en extrem tävlingsmänniska ville ta makten från kapitalisterna som blivit hans motståndare. Bland annat genom löntagarfonderna som skulle bli spiken i kistan och på sikt göra Sverige till en socialistisk nation av öststatsmodell. Och kom inte och säg att löntagarfonder inte var Palmes idé. Det är ren bullshit! De borgerliga ekonomiska analytikerna trodde på undergången av Sverige som nation om Palme fick fortsätta med sin långsiktiga plan med bl a löntagarfonderna och frågan är om de inte hade rätt. Löntagarfonderna som infördes av Palmes regering i början av 80-talet, trots finansminister Kjell-Olof Feldts ogillande, skulle investera 2-3 miljarder kronor varje år i svenska storföretag. Den som kan räkna förstår, att idag skulle de kontroversiella löntagarfonderna ha ägt större delen av svenskt näringsliv. Om löntagarfonderna bibehållits, skulle de ha gjort Sverige till en ren socialiststat typ Kina. Så här skrev nationalekonomen Lars Jonung angående löntagarfondernas införande i Sverige:

 

 

Löntagarfonderna skapade en klyfta mellan näringslivet och regeringen Palme och bidrog till att många familjeägda och entreprenörsdrivna företag lämnade landet. De mest namnkunniga var Ingvar Kamprad (IKEA), familjen Rausing (Tetra Pak) och familjen Persson (H&M). Den senare flyttade åter hem ägandet till Sverige på 1990-talet efter att statsminister Ingvar Carlsson garanterade att det aldrig mer skulle införas löntagarfonder. (källa: Lars Jonung ”De stora miss­tagen under Olof Palme”. Dagens Nyheter 16 mars 2006.)

 

Palme ville härska, ingen tvekan om den saken – till varje pris dessutom, därför fick han också många fiender speciellt inom näringslivet. Det är med det i åtanke som vi även ska se mordet på honom. Till sist: jag vill inte bli stämd för förtal. Det har inte varit min mening att förtala. Därför slänger jag in brasklappen att det inte är jag som säger att Palme var en sovjetisk inflytelseagent utan det är de västliga underrättelsetjänsterna tillsammans med KGB, och därför bifogar jag det här uttalandet av dåvarande Säpochefen Olof Frånstedt under ett samtal mellan honom och mig för några år sedan. Olof Frånstedt var tillika den ansvarige på Säpo för de känsliga utlandskontakterna med utländska underrättelse- och säkerhetstjänster som exempelvis amerikanska CIA och brittiska MI6.

 

”Hur säkra var misstankarna mot Olof Palme som sovjetisk inflytelseagent, Olof?”

”De var övertygade.”

”Vilka då?”

”Mina kontakter på MI6 och CIA.”

”Om att Palme var sovjetisk agent? (Asset)

”Ja.”

 

Olof Palme, tävlingsmänniskan

 

Är det inte dags snart att tala klarspråk om de här grova anklagelserna mot Palme, de behöver ju faktiskt inte vara sanna. Åtminstone inte utan förklaringar. Men att de fanns där – är det ingen tvekan om. Eller ska vi fortsätta att mörklägga dem – och hur länge då i så fall? Och är inte hans söner värda sanningen? Utan att gå till botten med den här frågan kommer vi nämligen inte åt hans mördare.

Med vänlig hälsning, Anders Jallai, din röst på nätet.

 

 

Anm. Urho Kekkonen dog bara några få månader efter mordet på Olof Palme. På Wikipedia står följande om dödsorsaken: http://sv.wikipedia.org/wiki/Urho_Kekkonen

 

Kekkonen dog den 31 augusti 1986 i sitt hem Ekudden i Helsingfors, tre dagar innan sin 86-årsdag. Gudstjänsten hölls i Helsingfors domkyrka och statsjordfästningen genomfördes vid Sandudds begravningsplats. Inga diagnoser över hans sjukdomshistoria har publicerats. Sjukjournalen fördes till Mejlans sjukhusarkiv och har försvunnit.”

 

EXTRAMATERIAL: Se gärna Jonas Gummessons program på TV4 ”Spioner i folkhemmet” om Palmes tid som ”spion” på IB: http://youtu.be/MPgTk0mlhYY 

 

Läs mer om Palmemordet och Palmes eventuella dubbelspel i LANDSFÖRRÄDAREN. Och i tidigare inlägget: http://www.jallai.se/2011/04/palme-misstankt-landsforradare/

72 Comments

  1. Andreas skriver:

    Tycker du är en bra författare ocjh arbetet med DC3 an är ett av de mest beundransvärda jag vet. Detta var dock en synnerligen svag artikel med tvivelaktigt skvaller och antydningar utan fakta.

    1. Anders Jallai skriver:

      Om du respekterar mitt arbete med DC-3:an då ska du också respektera det här! Läs gärna en gång till. Men som sagt i artikeln: har full respekt för att det här kan mottas negativt. Det handlar en hel del om värderingar och vilken typ av människa man är. Och jag är nog väldigt resultatorienterad. Trevlig helg, AJ

  2. Ulf skriver:

    Låter mer som en hyllningsfilm än en dokumentär. Utgår från att det är propaganda som allt annat. Haha…

    Bra skrivet som vanligt!
    Speciellt kontakterna med Rothschild kändes ju intressant, vad är det då som säger att han inte styrdes av kapitalet också isf. Jag tror han var en kappvändare som "lät" sig styras av det som gynnade honom mest för stunden, oavsett öst, väst eller kapitalet. En sån får självklart fiender högt upp i alla läger när dom inser vilken falsk jävel dom har att göra med.

    1. Anders Jallai skriver:

      Ja, visst är det märkligt att en av världens rikaste familjer skulle vara kommunister! Tror nog inte att det är så enkelt. Emma Rothschild jobbar på Harvard. Där jobbar inga riktiga kommunister, snarare CIA …

  3. Lars skriver:

    Nu har du bekänt färg.

  4. Bella skriver:

    Tack för att du vågar skriva den här versionen. Börjar också bli väldigt trött på de politiska pamfletter om Palme som kommit de senare åren. Sannolikt inkluderande den nya filmen om honom.

  5. Berran skriver:

    Shit! jag höll på att sätta morgonkaffet i strupen. Men vad fan, Sanningen om Kennedy mfl har också kommit ut, till slut. Bra jobbat, och välskrivet.

  6. Anders Jallai skriver:

    Oj Oj Oj! Nu slog mätaren i botten. Tack alla som läst under natten (och kommenterat). Förstår att några är upprörda. Palme är ju Palme trots allt. Jag har vridit och vänt på den här artikeln i några dagar men kände att jag verkligen ville skriva det här. Sanningen kommer ändå fram till slut och då kan lika bra jag skriva om den, vem annars? Angående Palmes otrohetsaffärer så har det skrivits om tidigare. De är faktiskt kända bland journalister men dryftas inte, ungefär som Kungens "efterfester". Men de är viktiga att belysa för att ge en korrekt bild av Palme. Han var inte helt olik Berlusconi i den här frågan. angående KGB kontakterna som kommer det mer snart men inte från mig. Jag blir bara så allergisk när jag ser rätt in i hyckleriets fula tryne. Hoppas ni inte tar illa upp. Det är trots allt i all välmening. AJ

    1. Nilsson skriver:

      Palme upprätthöll en av världens mest militariserade samhällssytem som enbart fokuserade på att möta ryssen, Palme var för svenska kärnvapen och drev igenom Gripenprojektet.
      Att låtsas som att Palme var en Sovjetspion blir direkt löjeväckande, att han var naiv och färgad av 60/70 talets ideologi och övertro på statlig styrning av samhället är uppenbart.
      Men att dra slutsatsen att han försökte bygga ett minisovjet blir rätt löjligt.

      1. Anders Jallai skriver:

        Hej! Den slutsatsen som jag beskriver i inlägget drogs av CIA/MI6/Säpo och förmodligen också SSI. Även om SSI till en början trodde att Palme gick främst deras ärende. SSI hade flera agenter som jobbade dubbelt. Bl a några på Säpo. Se den här intervjun med f d Säpochefen Frånstedt. Han beskriver Landsförrädarspåret men det finns många fler som gör det. Ex Borgnäs i både Norra Magasinet och Striptease (sök på Youtube). Det bästa beviset på misstron mot Palme var att näringslivet visade honom ryggen på ett sätt som vi aldrig tidigare sett i landet (de flyttade ut) och officersupproret strax före mordet. Inga dussinföreteelser. Dessutom kan du se på budgeterna som lades under Palmes tid. Försvarsanslagen minskade för varje år vilket beskrivs bra i ÖB:s hemliga dagböcker på Krigsarkivet. Sedan var det riksdagen som beslutade om JAS-projektet under en borgerlig regering i juni 1982:

        "Inför försvarsbeslutet 1982 tog regeringen ställning i sin proposition 1981/82:102[7] till ett svenskt JAS, med en beställning på 30 flygplan och en option på 110 flygplan. Den 4 juni 1982 godkände riksdagen propositionen med röstsiffrorna 176 ja och 167 nej. De 167 rösterna mot JAS bestod av en reservation från Socialdemokraterna, vilka tidigare hade krävt uppskov och bättre beslutsunderlag på frågan."

        MVH AJ http://www.youtube.com/watch?v=uK4PV3ERJ6w

  7. Olleman skriver:

    Professor Olof Ruin skriver i DN att Palme var emot löntagarfonderna.

    1. Anders Jallai skriver:

      Jag läste det och han var en av anledningarna till att jag skrev artikeln. Frågan är hur mycket han fick betalt, skämt å sido men det är helt fel!
      Det är ungefär som att påstå att Reinfeldt och Anders Borg skulle vara emot jobbskatteavdragen men tvingats genomföra dem ändå. så går det inte till. Läs istället Åke Ortmarks böcker från åttiotalet som beskriver det här med insyn rätt in i händelsernas centrum. Det var just därför som kampanjerna drogs igång mot Palme från bl a näringslivet och kanske andra. AJ

    2. Anders Jallai skriver:

      Se den här artikeln i SvD nyligen: http://blog.svd.se/ledarbloggen/2013/01/04/palme-

      ”Målet måste vara att ersätta det ekonomiska fåtalsväldet med ett brett demokratiskt inflytande över besluten i näringslivet. Därför måste löntagarfonder införas.” (SAP-kongressens protokoll 1978)

  8. Erik skriver:

    Är du inte lite väl hård mot Palme?

  9. Anders Jallai skriver:

    Visst, sjutton är jag hård. Men Palme var också hård. Artikeln är inte neutral utan belyser Palmes dåliga sidor. Jag skrev den som en motvikt till de som jag uppfattar politiska böcker och filmer som gjorts. Hoppas du överser med det. AJ

  10. Ewa-Lena skriver:

    Anders. Du är en av Sveriges bästa deckarförfattare, ingen tvekan om det. Men du är en ännu bättre skribent. Makalöst bra!

  11. sverkers skriver:

    Mycket intressant, och genast kan vi läsa här hur någras världsbild krackelerar så att dom kontrar med de kända motreaktionerna, alltså känsloyttringar, inget i sak.
    Löntagarfonderna var Rudolf Meidners verk, alltså en marxistisk jude som stack ifrån Tyskland på 30-talet till Sverige. Som tack för ”idén” så utnämnde Palme honom till Professor 1983.
    Riktigt intressant blir det med Rotschild-älskarinnan. Rotschildtarna (Tyskt ursp. Röd skylt) ÄR världens i särklass rikaste ”familj”, med oändlig makt.

  12. Lufus Larsson skriver:

    Anders,
    I en tidningsartikel i dag om Palmefilmen ifrågasätts bl.a. hur Norrmalmstorgsrånarna kunde ringa till Palme. Jag förstår inte varför det skulle vara något problem – gör du?

    1. Anders Jallai skriver:

      Hej, tror att de menar att det var på den gamla goda tiden. D v s att då kunde man ringa till Sveriges statsminister. Min synpunkt är att det förmodligen inte skulle ses som speciellt proffsigt idag, om en rånare kunde ringa till ex Reinfeldt och förhandla om sin situation. Men en kul detalj är det. AJ

  13. L-O skriver:

    Tror ändå du missbedömt Palme lite även om han som alla andra gjort snedsteg. Otrohetsaffärer, visst men det sysslar väl de flesta Svenska män med och vad är problemet med dessa egentligen? Han passade väl på, skulle de flesta ha gjort i hans sitts. Det är vår (manliga) natur som gör att vi ska se till att sprida våra gener vidare 😉

    Om vi återgår till politikern Palme så balanserade han på en egg som var ganska vass, tror att han för landets bästa drev sitt "dubbelspel". Livlinan västerut måste fungera samtidigt som han måste hålla den ryska björnen så lugn man kan. En attack från det hållet hade slagit ut Sverige på ett dygn.

    Misstänker att du även sett vilken smart person Palme var, allt för smart som genomskådade spelet.. Tyvärr var han inte tillräckligt på tå 28 feb-86

    1. Anders Jallai skriver:

      Håller med dig. Har själv försökt att förklara det i min bok Landsförrädaren. Allt är inte svart eller vitt. Frågan är bara om Palme utförde saker i svensk politik på uppdrag av Moskva (Som TIMO). Då är det värre! Ex frågan om löntagarfonder som helt klart har ett kommunistiskt inslag, Även om tanken är lockande att löntagarna äger företagen. Har en känsla av att vi snart kommer att få veta det…

    2. W Ohlin skriver:

      L-O. Personligen tar jag avstånd från otrohet och det tror jag också att majoriteten av svenska män gör. Att vara trogen är inte bara att vara lojal mot sin partner, utan ett mått på lojalitet även i andra sammanhang. W Ohlin

  14. Helle skriver:

    Den här artikeln är vågad! Helvete Anders. Du kommer tappa läsare på den här. Speciellt på vänsterkanten,

    1. Anders Jallai skriver:

      Ja, tyvärr är det nog så. Men jag är klar med min trilogi och behöver inte ta hänsyn till förlaget och kommersiell framgång längre. Det har nog heller aldrig varit min grej att vara en "Lapidus light". AJ

      1. Sigge skriver:

        Att du skulle vara en Lapiduslight kan du glömma. Ni spelar i klartolika divisioner. Han division 3 – du elitserien. Fortsätt så.

  15. Kloopy skriver:

    Intressant att läsa denna analys. Det skrivs ingenting om A Golitsyn eller Palmes kopplingar till underrättelsetjänsten på svenska. A Golitsyns ord kanske man inte kan lita på till 100%. Det är fortfatande en öppen fråga om han var en fals avhoppare eller ej. Ett år efter Golitsyns avhopp kom nästa avhoppare Nosenko. Båda skyllde varandra för att vara "False Defectors". Detta skapade en splittring i CIA så småningom. Angleton trodde på Golitsyn vilket troligen blev hans fall. Har för mig han fick sparken pga det.

    Dokumentär av Gummesson: http://www.youtube.com/watch?v=MPgTk0mlhYY

    Lite om Golitsyn. http://www.edwardjayepstein.com/archived/looking…. http://www.spartacus.schoolnet.co.uk/SSgolitsin.h

    1. Anders Jallai skriver:

      Hej! Golitsyn är ifrågasatt och inte utan anledning. Det blir säkert jag också i och med den här artikeln. Faktum är att Golitsyn gav CIA/MI6 värdefull information. Bl a om Spionringen Cambridge Five med Kim Philby. Det gör honom trovärdig. Nosenko gav inte så mycket av värde. Det Golitsyn däremot gjorde var att spekulera/analysera om saker som hände efter 1961 då han hoppade av. Självklart är inte allt detta korrekt utan måste ses som professionella gissningar. Han var trots allt en tung KGB analytiker. Det han skrivit om TIMO är sådant som han själv hade arbetat med under sin tid som KGB representant på den sovjetiska ambassaden i Helsingfors och har hög trovärdighet då de backas upp av Gordievsky som vi vet var en "riktig" avhoppare. Även Gordievsky som hoppade av mer än tio år senare jobbade i Skandinavien. Läs gärna Golitsyns två böcker: New Lies for Old och The Perestroika Deception. Båda tillhör guldkornen i min bokhylla med över två hundra böcker i ämnet. AJ

  16. Anders Jallai skriver:

    Har en del om Golitsyn som jag funnit i Säpoarkivet. Bl a flög han via Sverige till Wiesbaden om jag inte minns fel, och Säpo fick förvarning av CIA om att han skulle komma. Otto Danielsson på Säpo var den som var inblandad. Golitsyn var helt uppenbart livrädd och när MI6 hade honom för avprogrammering i London krävde han att få komma tillbaka till USA och CIA. Han och Angleton fick som du skriver en mycket bra kontakt och kanske lyssnade Angleton för mycket på Golitsyns analyser som hade en tendens att med åren bli mer vidlyftiga. Trots allt hängde hans framtid och säkerhet på att CIA skyddade honom och gav honom försörjning. Han bok Perestrojkan Deception har helt klart inslag som verkar komma från CIA själva. Att han jobbade åt Angleton kan vi nog räkna in. Olof Frånstedt har själv träffat Angleton vid ett tillfälle på A;s kontor på CIA:s ryssrotel där han var chef. Det var synd om Angleton och mycket riktigt omplacerades han i och med att CIA omdanades och utvecklades. Angleton var en som det verkar pragmatisk spionjägare vilket gav regeringar problem. Precis som här hemma (P-G Näss?). AJ

  17. Christer skriver:

    Det är ju inte helt obekant att Palme hade många fiender inom näringslivet samt delar av försvaret, särskilt marinen.
    Om Palme dessutom var någon form av inflytelseagent åt Sovjetunionen så var detta säkert inte okänt bland en del makthavare i Sverige och naturligtvis även bland västliga underrättelseorganisationer.
    Det är mycket möjligt att man såväl från näringslivet som försvaret ansåg att Palme hade gått för långt i sin politik och att han började upplevas som ett hot som på något sätt måste stoppas.
    Jag har också en känsla av att man från socialdemokratiskt håll inte var- är särskilt intresserad av att mordgåtan skall lösas. Om det var på det viset att Palme gick i ryska ledband så måste i så fall även andra inom det socialdemokratiska partiet ha känt till detta. Det kanske också var känt inom något eller några av de borgeliga partierna.
    Vad detta skulle betyda för tilltron till det demokratiska styrelseskicket i landet kan man endast spekulera över. Säkert skulle det få sig en rejäl knäck. För att uttrycka sig milt.

    1. Anders Jallai skriver:

      För att en hemlighet ska bevaras, krävs att samtliga inblandade har något att förlora på att den avslöjas. Det är en vanlig devis inom underrättelsetjänsten och den stämmer ofta. Det är eventuellt där Holmér kommer in som partiets väktare, Lisbet som familjens och Säpo som näringslivets … Om jag får spekulera lite. AJ

    2. Rådmansson skriver:

      Jag håller helt med dig och har vissa personliga erfarenheter av det. Jag lämnade några tips till en av Palmes närmaste män och minister men det gjordes aldrig en undersökning. Det handlade om en japansk stipendiat som natten då Palme mördades fick ett klargörande telefonsamtal. En stockholmspolis som hade spridit propaganda mot Palme vid flera möten, betedde sig underligt dagarna efter mordet.

  18. Knut skriver:

    När jag såg filmen på svt-play om valdebatten mellan Adelsohn och Palme i Västerås 1985 kände jag igen Adelsohns bisittare Odd Eiken från Malmö. Idag är han gift med Ingrid Klering, Mårten Palmes flickvän 1986.

  19. jörgen skriver:

    I dokumentären i xtramaterialet sägs det sensationella att Palme var med och startade Stay Behind i samarbete med MI6. Och att Palme var med på dess ledningsmöten. Alltså var Palme Natoagent. Eller?

  20. Anders Jallai skriver:

    Dokumentären är intressant! Se den, ni som inte gjort det. Där SAF chefen Curt-Steffan Giesecke säger att Palme var med på vissa Stay Behind möten. Det betyder för det första att det bara fanns en Stay Behind (Arla Gryning), den som SAF och Socialdemokratiska partiet drev tillsammans med IB/SSI. Det betyder också att om det visar sig som jag antyder i "Landsförrädaren", att Palme senare värvades till KGB med hjälp av just dessa uppgifter, och en False Flag värvning, så kan ni lista ut resten själva. I dokumentären sägs relativt tydligt att om dessa uppgifter om CIA/IB/Stay Behind kommit ut på sjuttiotalet så hade förmodligen Palmes politiska karriär varit över. Jag håller med om den bedömningen. AJ

  21. för om masten skriver:

    Du är modig Anders, men sanningen segrar alltid till slut. Så fortsätt avslöja Palme till den han egentligen var och inte den som dokumentären visar. Din artikel gör mig ändå mer övertygad att Palme finns på Stasi-listan.

  22. Nero skriver:

    Jag har mitt hjärta till vänster och känner mig inte provocerad av det Jallai skriver. Så länge man är objektiv och försöker basera allt på fakta så är det bara bra att sanningen kommer fram.
    Alla ledare har smuts i sin ryggsäck. Det har fö alla vanliga också. Stora företagsledare speciellt. Skulle det vara samma tryck på dem som politikerna så skulle de inte leva länge.
    Sen är det nog också så att om man varit en framgångsrik ledare som Palme så vill man komma ihåg hans bra sidor och framgångar. Gott så tycker jag. Det är nog som Jallai skriver att balansera mellan två stora krafter CIA och KGB är nog inte alltid så lätt. Även om man i det stora tycker bättre om CIA sidan så har det tyvärr också en massa skit i sina ryggsäckar.
    Så fortsätt jobba på jallai! Palmes mördare + hela sanningen behöver komma fram!!!!!

  23. Nero skriver:

    Läste en artikel i en histirie tidning om kalla kriget och Palme som jag tycker hade en hel
    del vettiga resonemang.
    De hävdade följande:
    I händelse av ett anfall från Sovjetssida i Europa så var NATOsidan vara klart underlägsen i numerären
    i Europa. Detta skulle betyda att ganska snabbt skulle NATO bli tvungen att använda
    taktiskta kärnvapen för att sätta stopp för anfallet. Denna situation skulle då snabbt kunna
    eskalera bortom all kontroll. Allt smutsigt krig och elende skulle då ske på Europeisk mark i
    första hand och USA skulle i alla fall inisialt sparas från det.
    Detta är alltså anledningen till varför USA är så villig att bidra med skrot på Europeisk mark.
    Detta insåg vissa Europeiska ledare däribland Palme. Det var också därför han försökte
    driva linjen om ett kärnvapenfritt Norden. För i ett vanligt krig kan man förlora men
    ändå kunna gå vidare efter och skapa sig ett liv. Efter ett kärnvapenkrig kan situationen bli
    nått helt annat.
    Vad gäller Palmes kärleksliv så kan vi väl låta det vara deras privata problem så
    länge det inte var nått olagligt.

    1. Anders Jallai skriver:

      Hej, finns en del att kommentera här men jag tror jag avstår just nu. Artikeln har rört upp en del känslor och visar att Palme ännu efter 26 år inte går att diskutera fritt. Som om jag istället skulle ha skrivit om Per Albin Hansson exempelvis. Otrohetsaffärer fäller flera politiker ännu idag, därför är det intressant att diskutera det i feminismens tidevarv. Just med tanke på att Palme utgav sig för att vara en sådan. Ska försöka skriva ett inlägg med mer fördjupning om Palme. Intresse verkar inte saknas. AJ

      1. Nero skriver:

        Du har väl rätt så. Kungen har ju fått lida en hel del också, inte heller så intressant för oss.
        Däremot är jag(säkert fler också) MYCKET intresserade av hans ev kontakter med KGB, det känns verkligen angeläget. Hela det politiska läget kring kalla kriget. Jag är ju uppväxt med ”neutralitet” stämplat i pannan och har med tiden(och dina böcker) fått omvärdera min syn på historien ganska mycket. Snälla!!!!! skriv mer om det!!!!!! Mordet på Palme också!!!!!
        Vi i vår öppna värd med Internet, murars fall osv osv måste få veta sanningen.

    2. sjlv skriver:

      Du menar Carters presidential directive 59 (PD-59) och antagandet om att ett begränsat kärnvapenkrig var möjlig (där USA klarar sig relativt väl undan)?

    3. Nilsson skriver:

      Den slutsatsen drog både USA och Nato och man utvecklade under 70/80 tal en uppsjö konventionella vapen som skulle stoppa de ryska pansarhorderna.

  24. Johnnyman skriver:

    Är inte 9 miljoner sjukt mycket för en dokumentär med mestadels klippt arkivmaterial?

    1. Anders Jallai skriver:

      Hej! När SVT skulle finansiera DC-3 dokumentären "DC-3:ans sista resa" sa man att det var en av de dyraste dokumentärfilmerna man gjort på SVT. Den kostade ca 2,5 miljoner.
      Jo, nio miljoner är anmärkningsvärt mycket. Särskilt med tanke på att arkivmaterialet varit i stort sett gratis. Frågan är vem som fixat pengarna? Det ska bli intressant att se om det kommer att göras en 10 miljoners film om Göran Persson eller varför inte Carl Bildt. AJ

  25. Sven skriver:

    Det som är konstigt är att socialdemokratin kunde omfamna Palme, som för mig nu visar sig vara en kapitalist, underrättelse agent, inget arbetarursprung mm .Sedan att Palme moraliskt kan glida utan problem beskriver honom på ett nytt sätt. Jag har för övrigt lämnat alla illusioner om våra makthavare så jag störs inte alls av vad du skriver. Jag ser det bara som hårda fakta som lägger ytterligare en pusselbit i min världsbild. Jag har alla dina böcker och jag tackar dig för de väl spenderade timmarna läsande dem.

    Jag läser gärna fler av dina avslöjanden här och även dina fiktiva i romanform. Jag vart lite rädd att du avslöjade för mycket om Palme men sen kollade jag filmerna om Palme och de bekräftar den linje du är inne på. Men den svenska mediekåren verkar mörka Palmes cassanova beteende dock, men inte du. Trist att media inte gjort som du och pusslat ihop alla Palmes bitar till en hel bild av denne man. Det vore fint om du kunde få kolla Stasi arkiven.

  26. Lasse skriver:

    Är rätt intressant att höra nu på slutet att Palme försökte få livvaktsskydd kvällen han mördades.
    Sen när man läst Den dolda alliansen och sätter den i perspektivet av Jallais böcker så inser man att det är ett bottenlöst träsk där ute.
    Lasse

    1. Anders Jallai skriver:

      Ja, absolut. Men jag håller inte med om att det är helt säkert som en av sönerna säger: att Palme begärde skydd. Det är bara Lisbet som vet vad som hänt. Ingen av sönerna var hemma den dagen. Det sonen säger är vad han hört från Lisbet. Det har ingen påpekat. Utan att gå alltför djupt i den frågeställningen. AJ

  27. Observatör skriver:

    Du skriver:

    "Dessutom finns det ett stort frågetecken om hur han egentligen blev socialist. Det har ingen hittills på ett trovärdigt sätt kunnat förklara. Palme var nämligen av överklassbakgrund, uppväxt på Östermalm i Stockholm".

    Det där bygger ju på föreställningen att socialismen är en arbetarrörelse. Före andra världskriget så var nog kommunismen/socialismen en arbetarrörelse. De arbetare som röstar på (S) idag är gråsossar, eller blåsossar för att låna ett uttryck från sossen Björn Rosengren. Om du stöter på en riktigt radikal socialist eller kommunist idag, kan du vara nästan säker på att det är en akademiker med borgerlig bakgrund. Palme blev socialist på 50-talet och jag ser honom som ett förebud om vad som skulle hända under 60 & 70-talet. En massa ungar med borgerlig bakgrund anammade den nya ungdomskulturen och hamnade i konflikt med föräldragenerationen. Att bli kommunist var en del av tonårsrevolten för dessa ungdomar. En del har aldrig vuxit upp, utan fortsätter med tonårsrevolten i vuxen ålder. Några ex: Johan Lönnroth, Gudrun Schyman , Lars Ohly, Jonas Sjöstedt.

  28. Anders Jallai skriver:

    Hej, tänkte kommentera här själv vad som hänt idag. Min bok Landsförrädaren kom i fokus i en debatt om/mot rådmannen i HD Göran Lambertz:

    Idag dök boken Landsförrädaren upp i ett överraskande sammanhang. Nämligen i rådman och f d Justitiekanslern (JK) Göran Lambertz mailbox. Expressen hade nämligen krävt att få ut hans arbetsmail med hänsyn till offentlighetsprincipen. Lambertz arbetar på Högsta domstolen, d v s Sveriges högsta rättsliga instans som domare. Expressen ville kolla hans konversationer angående den pågående Tomas Kvick-debatten. Då fann Expressen mail från Lambertz, angående Palmemordet. Lambertz har under sommaren varit i mailkontakt med Inga-Britt Ahlenius och en reporter på DN och han har efter det tagit kontakt med Palmeåklagare Kerstin Skarp och Palmegruppen. Grunden till det har varit att han läst bl a "Anders Jallai:s bok Landsförrädaren". Hedrande att en rådman och Inga Britt Ahlenius läser mina böcker! Nu vet jag att det inte bara är dessa två som gör det, utan många av våra högsta politiker i landet, flera rådmän och höga jurister, personal på Försvarsdepartementet, UD, Justitiedepartementet, MUST, Säpo, KSI mfl. Men det här är nog första gången som det framkommer så tydligt, även om det inte var vederbörandes mening att det skulle komma till allmänhetens kännedom. Se Expressen: http://www.expressen.se/nyheter/lambertz-engagera

    – Jag har funderat länge på Palmeutredningen. Kritiken från bland annat granskningskommissionen har inte tagits på tillräckligt stort allvar. Bland annat det vill vi framföra till Kerstin Skarp, säger han.

    Men granskningskommissionens rapport kom redan 1999. Vad är det som har fått dig att agera just nu?

    – Jag har läst en del böcker, dels granskningskommissionens rapport, men också Gunnar Wall, bröderna Poutiainen och Anders Jallai och reagerat. Jag vill inte gå in på detaljer, men de är fler personer än jag som anser att det finns saker som polisen bör göra.

    Göran Lambertz refererar således till böckerna "Mordgåtan Olof Palme", "Inuti labyrinten" och spänningsromanen "Landsförrädaren".

  29. Andreas skriver:

    Hej Anders.
    Jag skulle vilja veta om du har och vill kommentera andra teorier kring Palmemordet.
    Först vill jag säga att din teori är grymt trovärdig. Har läst dina böcker, dina inlägg och sökt på nätet kring de fakta du lagt fram för din teori, och ja…kan bara instämma, den är fantastiskt bra.
    Men, bland alla de andra teorierna så finns det en som sticker ut ur mängden jämte din, och det är Anders Leopolds teori. Den är också grymt trovärdig. Och det lustiga med era två teorier, är att dom kommer fram till samma organisatör/beställare till mordet.
    Så min fråga är, har du lust att skriva lite kring Leopolds teori kontra din. För som sagt, era två teorier är bägge fantastiskt bra.

    Andreas

    1. Anders Jallai skriver:

      Hej, Andreas! Jag brukar inte kommentera andras teorier. Däremot diskuterar jag gärna beståndsdelarna i olika teorier. Som du kanske vet, arbetar jag efter en sannolikhetsmodell som jag delvis arbetat fram själv efter erfarenheter från DC-3 sökningarna. Du kan läsa om det i min bok Landsförrädaren men även Spionen på FRA, där huvudpersonen använder sig av modellen på ett förenklat sätt för att passa romanformen. I stort innebär min modell att den inte ska lämna några loose ends. Jag plockar in så mycket material/ vittnesmål mm som jag har tillgång till. Många för att inte säga alla Palmeteorier utesluter information. Man tar vad som passar. Det är enligt mig ett stort misstag. Det går exempelvis inte att seriöst utesluta alla vittnesmål om walkie talkies på stan. Alltså måste de in i teorin vare sig man vill eller inte. Chansen ex att samtliga vittnesmål om w-t är falska är extremt låg. O s v. Min teori har tagit hänsyn till dessa och andra fakta, tror jag, ska tilläggas. Har du exempelvis 79,5% vittnen som säger att mördaren hade en halvlång eller lång rock så måste det in i modellen. Slutsats – ingen blå täckjacka. Det är så jag jobbar mig framåt.
      Angående Leopold så har jag varit inne på hemsidan. Det som han ev kanske missar av få saker är att CIA eller Sydafrikanska BOSS/MI enligt mina källor inte gjorde egna operationer i Sverige. Åtminstone inte utan att informera SSI eller SÄPO. Om ex BOSS/MI låg bakom sprängningen av ANC kontoret i Stockholm, så var säkerligen AGAG inblandade. Därför kan utländsk säk-tjänst teoretiskt sett ha varit inblandade i Palmemordet, men det övergripande ansvaret låg i så fall hos SSI, AGAG eller Säpo. Det är därför som jag tror (välgrundat) att AGAG var skyddsgruppen (walkie talkie). Mördargruppen är en annan historia. AGAG sorterade under SSI men hade även tentakler in i Säpo som du kan läsa om i mina Barbro-inlägg. De tog även order från Nato och CIA/MI6. En av deras stora fiender var Palme och hans säkerhetspolitik.
      Anledningen att utländska u-tjänster inte gör egna operationer i andra vänligt sinnade länder är att de då bryter en kodex inom u-världen. De riskerar väldigt mycket och de vet att de kommer bli avslöjade. Att skjuta en svensk statsminister utan att först informera den svenska underrättelse- eller säkerhetstjänsten har en väldigt låg sannolikhet. Min modell säger – en svensk operation. Underrättelsevärlden är komplicerad men får man grepp om den – synnerligen intressant. AJ

  30. Anton skriver:

    Har funderat färdigt över MOP. Jag tror att SÄPO tillsammans med SSI lekte en katt- och råtta under mordkvällen som misslyckades kapitalt. Palme hade varit förföljd under en tid och möjligen bestämde man sig för att fånga in förföljarna. Paret Palme var förmodligen fullt medvetna om att de agerade sitt eget lockbete mordnatten men kände sig säkra pga av att polis och militär fanns på plats. Kanske också AGAG-folk. Skyddet fungerade dessvärre inte alls och Palme sköts. Vem sköts han då av? Förmodligen svensk storfinans, KGB eller CIA . Därav mörkläggandet. av själv mordet. Alla tre aktörer är känsliga. SÄPO:s och SSI:s eget misslyckande är ett mörkläggande i sig självt. Du och SÄPO kastar ju paj i ansiktet både på SSI och Ingvar Carlsson för att tala rent språk. Är det för att SÄPO inte ska få bära hela hundhuvudet OM, eller kanske snarare, när anstiftarna, mördarna och mörkläggningen är på väg att avslöjas för allmänheten? Är du en avslöjare själv, Anders? Eller vet du bara om att MOP kommer att klaras upp och därför vill vara först ut att "skadereglera" åt SÄPO?

    1. Rådmansson skriver:

      Det spekuleras enormt mycket. Att CIA och Stockholmspolisen varit inblandade finns några tydliga indicier på.
      Palme skulle åka till Sovjetunionen någon vecka efter mordet.

  31. Anders Jallai skriver:

    Hej, Anton! Var inte så stingslig. Jag beskriver bara min metod och vad jag kommit fram till. Har tagit ett principbeslut tidigt i min research för böckerna Spionen på FRA, Landsförrädaren och Natoagenten att inte vika hur jobbiga resultaten än blir. Vilket är en förutsättning för att min metod ska fungera. Därför blev det en "fictionserie". För att slippa konsekvenserna om jag ska ta det frankt. Din teori är möjlig så till väga att allt är möjligt – men frågan är vad som är mest sannolikt?
    Jag har ingen aning om vilka inom säkerhetstjänsten som tog besluten till detta illdåd men sannolikheten pekar tyvärr på att det är så. Egentligen så är bara mörkläggningsoperationerna i sig ett tecken på att det är en inhemsk operation. Och till sist: jag tror självklart inte att mordet kommer att lösas officiellt. Om du läst mina böcker – vet du att jag tror att mordet redan är löst. AJ

  32. Andreas skriver:

    Anders!
    Först, tack för svaret ang. din teori vs. Leopolds. Blev glasklart för mig där(hederskodexen)
    Följdfrågan får jag i tre omg då det tydligen inte går att skicka för långt:

    Jag måste fråga dig en sak till om Palme. Har kört fast med om vad jag ska tro om vad som gäller Palmes ideologiska övertygelse eller hur jag ska uttrycka mig. Kanske kan du reda ut begreppen.
    -hur kan karln växa upp blått
    -gå på universitet i usa
    -uppenbarligen kommer han hem därifrån med en socialistisk övertygelse
    -hamnar på u-tjänsten
    -startar IB för registrering av kommunister
    -blir närmsta man till Erlander och sedermera statsminister osv osv.

    Andreas

  33. Andreas skriver:

    På toppen av detta så tittade jag på Gummessons dokumentär, och det gjorde ju inte saken bättre om vilken färg karln representerar och vilken ideologi han föredrar.
    Och nämnas bör till alla er som undrar vad Palme gjorde i samma demonstrationståg i Sthlm 1968 mot usa:s vietnamkrig, sida vid sida med nordvietnams moskvaambassadör.
    I Mikael Holmströms bok "Den dolda alliansen", som du Anders refererar till ibland, framkommer att efter demonstrationen ringer Palme till Birger Elmér och säger, och jag citerar boken:
    "Håll för fan Whasington på gott humör".
    Här(och säkert andra gånger också), kliar han alltså Washington på ryggen, som han senare skulle bli skjuten av!

  34. Andreas skriver:

    Som sagt, hans agerande gör mig desillusionerad. Med ovanstående fakta ihop med din teori Anders, om att han sköts för att han sympatiserade för mycket med sovjet och försvagade Natos:s norra flank…var han röd eller blå?! Och om han var blå, när f** blev han röd?!!
    Ju mer jag läser och lär om Palme, ju mer konfunderad blir jag om vad han stod för.
    E du med på vart jag vill komma Anders?

    Mvh Andreas

  35. Anders Jallai skriver:

    Hej, Andreas. Om jag ska bena ut det här måste vi återgå till en tillfälligt fiktiv värld. Hoppas det går bra ändå. Jag har beskrivit den här personliga utvecklingen som du har frågor om i min bok Landsförrädaren. Läs den eller läs om den med det nya för ögonen.
    Från Landsförrädaren: En svensk fiktiv statsminister med namnet Paul Olofson är uppväxt på Östermalm och uppfostrad i djup borgerlig för att inte säga lätt fascistisk anda. Flera av hans släktingar var nazister under kriget. Vid 20 års-ålder reser han till USA och är då fortfarande konservativ. När Paul Olofson kommer hem igen efter bl a ett "mystiskt" halvår i Mexico eller annan okänd ort blir han ganska snart socialist och gör en kometkarriär inom det svenska socialistiska partiet och blir till sist dess ledare och statsminister.
    Min teori: Paul O blir värvad av CIA som så många andra unga lovande studenter under den här tiden. Till saken hör att politiker i alla tider approacherats av både CIA och KGB i unga år (jmf Cambridge Five spionerna mfl). Pauls "värvare" som var en professor på skolan han gick, visade sig senare själv ha blivit värvad av KGB (dubbelagent). Därför kartlades (av CIA) alla hans tidigare värvningar, bl a Paul O. Risken var nämligen stor att även dessa vänts och blivit dubbelagenter åt KGB.
    Den här teorin är komplicerad men jag har fått den från mycket säkra källor på båda sidor järnridån och den är tyvärr trovärdig. Därav det starka motivet och även mörkläggningen av mordet på honom. D v s vissa av våra myndigheter vill inte utreda det här känsliga mordet för risken är då stor, att hela bakgrunden kommer fram, nämligen att Paul Olofson varit utländsk agent samtidigt som han styrt sitt land. Självklart vill inte heller hans familj att det här kommer ut och heller inte hans parti då det skulle kunna skada dem än idag. Det om min tes i boken Landsförrädaren. Hoppas du hängde med. AJ

    PS. Läs gärna ett tidigare inlägg om hur framförallt KGB men även CIA försökte skaffa sig kontroll över de socialdemokratiska partierna i Europa: http://www.jallai.se/2011/12/kgb-o-cia-styrde-soc

    1. Andreas skriver:

      Härligt att du alltid svarar! Jodå, jag har dina böcker. Dock så är info-flödet så stort, att man kan behöva en guide genom skogen för att se alla träden. Tack för vägvisningen. Men oj alltså, vilken väg! Den var nästan chockerande brant.

    2. Alfons skriver:

      Hej Anders!
      Fråga: om nu Olofsson trodde att han blev rekryterad till det blå lägret, är det då inte rimligt att anta att han egentligen var emot löntagarfonderna? För visst trodde han väl att det var CIA han blev rekeryterad till när det begav sig? Tänker mig att han var tvungen att slå slag för löntagarfonderna när han väl insåg att han blev lurad till det röda lägret..

      Tack för otroligt spännande böcker!

      1. Anders Jallai skriver:

        Hej! Övergången från det blå till det röda lägret är en diffus resa som förmodligen bara den inblandade och hans handledare kan svara exakt på. Att värva dubbelagenter är en lång och ibland mycket komplicerad process där inte ens den inblandade själv riktigt vet var han står. Det kallas manipulation. Ungefär som när en misshandlad kvinna försvarar sin man i rätten. Tror att det kan ha varit precis så här. Man försvarar något som man inte tror på. Lite som politik i allmänhet. AJ

        1. Jimmy skriver:

          Håller lite med Andreas om att info-flödet är stort – och inte alltid gripbart för oss icke-initierade i underrättelse-branschen; samt även Alfons om att det kan verka lite svårt att veta vilket av de båda (blått/rött) lägren som OP då skulle ha tillhört runt tiden för morden… Eller var det så, som du svarat mig tidigare, Anders, att OP försökte 'kryssa sig fram' mellan de båda, för Sveriges, och 'den tredje vägens' skull? Att han försökte 'balansera' de båda mot varandra, och visa på en alternativ – militärt icke-konforntativ – väg till en 'bättre värld' (att hans grundpatos faktiskt var Sveriges – och kanske Nordens/andra, mindre, länders – väl och ve, men att hans historia gjorde att han var skyldig blå sidan sin lojalitet, samtidigt som han ville ha dialog med den röda (som en inverterad form av inflytande då…). Som ett slags "messenger" mellan de båda – för att undvika krig/kärnvapenkatastrof i Europa/Världen – men där då de blå tyckte att han gick för långt i sitt diplomatiska förhållande till de röda , och tyckte att han blivit en agent under inflytande, och därmed såg sig nödsakade att agera (och där man då inte lyssnade till den gamla devisen "don't shoot the messenger"…Ursäkta, menar inte att raljera över detta!). Att hans ambition kanske var Sveriges bästa, och tyckte att t.ex. Socialist-internationalen, och FN, var en utmärkt plattform att utöva inflytande för denna hållning, medan de blå och de röda fortfarande såg att han skulle välja deras respektive sida bakom kulisserna? (Och: tycker det är bra att du visar upp hans "kärleks-historier", även om det kanske inte spelar så stor roll i hans politiska gärningar…). Hoppas du servad jag försöker säga. Jag förstår också om du själv inte är riktigt säker på om du tycker att han var ett 'får eller en ulv' (eller båda…), när du nu vill framföra en mer nyanserad bild av honom och hans ageranden. /JL

  36. Lars S skriver:

    Har en känsla av att de som tjänade mest på Palmes död var (S)

  37. Urban skriver:

    Palme nämnde säkert under dagen att han skulle gå på bio till kvällen. Men inte vilken biograf det gällde. Kanske inte helt oväsentligt då att 33-åringen befanns sig i närheten av Saga och Rigoletto

  38. chrhister Wahlgren skriver:

    Ovidkommande skitprat alltihop. Stor men inte så stor, vad betyder det?

  39. Anneli skriver:

    Heja dig Anders! Jag har läst de två första böckerna i din triologi, jättespännande och bra böcker!!! Vi blir tillräckligt överösta av tillrättalagda sanningar eller bilder av kända personer. Det känns oerhört fräscht att du på ett sakligt sätt, presenterar fakta även om det inte är bekvämt eller fördelaktigt men det är ju inte alltid sanningen.

    1. Anders Jallai skriver:

      Tack, Anneli! Det värmer i de kyliga vårvindar som fortfarande omger oss.
      Jag bestämde mig innan jag startade den här bloggen att alltid skriva den sanning som jag kommer fram till i mina analyser oavsett om jag själv eller mina läsare tror på det. Att tycka är en fritidssyssla som jag också sysslar med men oftast i bastun med mina vänner. Vi hörs, AJ

  40. Rådmansson skriver:

    Jag glömde att be om meddelanden när det kommer nya inlägg,

  41. Olof skriver:

    Knepigt att u-båten som jagades hösten 2014 sades ha längden 16 meter.
    Hade inte u-båten i Hårsfjärden på 80-talet samma längd – och då var det
    förmodligen en italiensk u-båt under NATO-befäl !

  42. nba jerseys uk skriver:

    Är inte 9 miljoner sjukt mycket för en dokumentär med mestadels klippt arkivmaterial?

  43. @SteffeNorberg skriver:

    Hej Anders! Jag gillar det du skrivit om Palme, jag tycker alla sidor av honom ska beskrivas, det blir lättare att förstå helheten då. Undrar om du läst eller hört vad Ole Dammegard skrivit om Palmemordet?

  44. Failure Analysis skriver:

    This is the others aware of enchiridion that solicitations to be given other than negative the likelihood trickiness that is at the else online diaries.

Lämna ett svar till Nilsson Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *